”Vid en källa” – ett litet sångstycke med stor spridning

Publicerad 2014-01-03 i kategorin Musik | 2 Comments »

”Vid en källa”, text: J. L. Runeberg (1830), Ruovesimusik: F. A. Ehrström (1834).

Mest känd för sin textförfattare och som uppskattad del i den finländska sångrepertoaren.

Värd att minnas för sin helhet och sin tonsättare.

 

Jag sitter, källa, vid din rand

Och ser på molnens tåg,

Hur ledda af en osedd hand

De växla i din våg.

 

I Finland är sången ”Vid en källa” välkänd och ofta sjungen på båda språken. Många känner nog till att det är Johan Ludvig Runeberg (1804–77) som skrivit texten, översatt till finska av Elias Lönnrot (1802–1884). Troligen vet desto färre vem tonsättaren Fredrik August Ehrström (1801–50) var. Inte heller lär det vara många som faktiskt läst hela dikten eftersom det numera endast är de tre första verserna som sjungs.

Dikten trycktes första gången 3 december 1830 i Tidningar ifrån Helsingfors. Bakgrunden till diktens uppkomst är inte så romantisk som innehållet låter påskina, snarare ett infall av studentikos humor. En trolig version är den som Runebergs elev Karl Mårten Kiljander (1817–79) skrev om i Finsk Tidskrift (1877:2). Runeberg med två vänner tävlade om vem som bäst kunde dikta om Choraeus källa i Åbo som de för stunden satt vid. Runeberg förlorade tävlingen och fick ”på en fot dansa tre hvarf kring källan med en näfverrifva på hufvudet, hvarmed vattnet från källan upphemtades”.

 

Der kom en sky, den log så röd,

Som rosenknoppen ler;

Farväl! Hur snart den bjöd,

För att ej komma mer.

 

F. A. Ehrström, även kallad ”den första finländska kompositören”, var sånglärare, organist och barndomskamrat till Runeberg. Hans arrangemang för manskör av ”Vid en källa” kom att spridas över hela landet efter uruppförandet vid Akademiska Musik-Sällskapets soaré i mars 1834. Melodin till ”Vid en källa” är lätt romantisk och enkel till sin utformning. Inte desto mindre, eller tack vare denna musikaliska komposition, bildar text och musik som helhet ett nätt litet sångstycke som tilltalar de flesta och som gärna bevaras i minnet.

 

Ruovesi

Dock, der en annan mera klar

Och strålande igen!

Ack, lika flyktig, lika snar,

Försvinner äfven den.

 

Sången har även gett upphov till avtryck i det fysiska landskapet. I Ruovesi, där Runeberg verkade som informator år 1825, återfinns Kirstakällan (se fotografierna), den mest berömda av alla källor i Finland som förknippas med Runebergs dikt.

Alexandra Hibolin är redaktionsassistent vid Svenska Akademiens Ordbok i Lund

Läs mer

Den tryckta dikten i Tidningar ifrån Helsingfors går att läsa i digitaliserat format via Nationalbiblioteket i Finland.

I Stora sångboken. 250 finlandssvenska sånger och visor (2001) finns sången med samtliga åtta verser. Boken rekommenderas även för utforskning av den övriga finlandssvenska sångskatten. Vill man lyssna till sången är nog Youtube närmast till hands för olika framföranden.

En mycket informativ och välgjord hemsida om Runebergs liv och verk är runeberg.net


2 Comments on “”Vid en källa” – ett litet sångstycke med stor spridning”

  1. 1 Lotten Bergman said at 16:11 on January 3rd, 2014:

    Tänk att så fort något är ”studentikos humor”, tycker jag att det är jätteroligt! (Vilket kanske säger mer om mig än om den studentikosa humorn.)

  2. 2 Medevi Brunnsorkester said at 08:18 on July 18th, 2016:

    Tack för bra information om melodin Vid en källa. Vi spelar melodin här på Medevi Brunn.
    Välkommen att lyssna på den under brunnssäsongen. Tre konserter dagligen (ej måndagar) från midsommarafton till andra söndagen i augusti.
    Medevi Brunn, Sveriges äldsta kurort, med en livgivande häsokälla som upptäcktes av Urban Hjärne 1678.
    Tack vare er information får melodin ett djupare värde och texten har vi läst vid konserter i kyrkan.
    Hälsningar Medevi Brunnsorkester


Leave a Reply