Smyget Redlig – den motvillige solisten

Publicerad 2014-01-13 i kategorin Musik, Uncategorized | 1 Comment »

  • Gösta ”Smyget” Redlig (1909–57), svensk jazztrumpetare. 
  • Mest känd för: sina insatser i den epokgörande Svenska Paramountorkestern på 1920-talet.
  • Värd att minnas som en av Sveriges första framstående jazzsolister.

Ända sedan Beatles hävdade att de var ”större än Jesus” har det hört till att framgångsrika populärmusiker gärna även ska vara litet kaxiga. Så har det inte alltid varit, och särskilt inte om man hette Gösta ”Smyget” Redlig.

Curtz jazzorkester med Smyget 1926

Paramountorkestern i en tidig upplaga från 1926 (då ännu under namnet ”Curtz jazzorkester”). Smyget Redlig sitter längst till höger.

Stockholmskisen Smyget var bara 17 år när han som brådmogen trumpetarbegåvning fick engagemang i bandet på en av Svenska Amerikalinjens båtar. Det blev en omvälvande resa. Väl i New York fick han och hans medmusiker tillfälle att se och höra jazzstorheter som andra svenskar knappt ännu hört talas om. Däribland Jean Goldkettes orkester med kornettgeniet Bix Beiderbecke.

Fylld av intryck kom kärnan av båtorkestern att åter i Sverige bilda ett band som med tiden fick namnet Svenska Paramountorkestern: ”den första svenska dansorkestern, som i sitt spelsätt och sin uppfattning fått in den riktiga amerikanska stilen” enligt musikerkollegan Georg Enders. Och klarast bland bandets solister lyste Smyget. Hans självförtroende lyste dock ingalunda lika starkt.

Och ändå var inte bara svensk publik och kollegor imponerade. Två gästande brittiska orkesterledare, Jay Whidden och Jack Hylton, försökte båda med höga gager locka med sig den svenske trumpetaren till London. Men Smyget tvekade och vågade i slutändan inte. Än värre blev det när Benny Carter, en svart jazzgigant från USA, gästade Stockholm 1936. Smyget var med i bandet som kompade honom och Carter var mycket imponerad. Smyget återgäldade dock berömmet med att i blygsel praktiskt taget gömma sig bakom notstället under sina solopartier.

Men också inför svenska kollegor kunde Smyget känna mindervärdeskomplex. Det gällde särskilt sedan den yngre trumpetarförmågan Gösta Törner på 30-talet klivit in på scenen. Nu närmast vägrade Smyget att spela solo. ”Är Törner sjuk?” frågade han misstroget när basisten Thore Jederby ville leja honom till en inspelning av ”Honeysuckle Rose” (se spellistan nedan). Till sist dök han ändå upp i studion, men Jederby har vittnat om att han handgripligen fick släpa sin trumpetare fram till mikrofonen när det var solodags.

Det var bra gjort av Jederby!

Smyget avled bara 48 år gammal just det datum detta inlägg publiceras: den 13 januari.

Fredrik Tersmeden är arkivarie vid Lunds universitetsarkiv. Han spelar inget riktigt instrument, men eftersom hans självkritik är mycket mindre utvecklad än Smygets så har han ändå hörts framträda som solist på kazoo. Tack till Anders Gustafsson och Roland Kåår som har försett mig med åtskilligt underlag till denna artikel!

Läs och lyssna mer

Jazztidskriften Orkesterjournalen har genom åren ägnat en del artiklar åt Smyget och åt Paramountorkestern, bland annat i decembernumret 1968 och i julinumret 1991. Ingen av dessa längre artiklar finns på nätet men det gör detta kortare personporträtt. Vill man lyssna på Smyget finns en del i CD-serien Svensk Jazzhistoria. Denna Spotifylista samlar i princip alla spår därifrån där Smyget är solist. Det rekommenderas dock att man även letar rätt på CD-utgåvorna och läser de innehållsrika texthäftena som hör till. Den verklige entusiasten kan också försöka finna ett exemplar av LP:n Parmountorkestern 1928–29 (EMI Odeon E 054-34843) från 1973.


One Comment on “Smyget Redlig – den motvillige solisten”

  1. 1 Fredrik Tersmeden said at 21:46 on May 6th, 2015:

    Tack vare SVT:s Öppna arkiv kan man numera få uppleva “Smyget” i rörliga bilder från 1930:

    http://www.oppetarkiv.se/video/1843071/


Leave a Reply