Hagar Olsson – vandringens och äventyrets förkunnerska

Publicerad 2013-12-23 i kategorin Författare | No Comments »

  • Hagar Olsson (1893–1978), finlandssvensk  Hagar Olsson (1893-1978)författare, litteraturkritiker, dramatiker och översättare.
  • Mest känd för sin nyskapande dramatik och sin djärva kritikerröst, men även för den nära vänskapen med Edith Södergran.
  • Värd att minnas för sin egen litterära produktion: symboltät, naturmystisk och elektrifierande. Hagar Olsson introducerade även ”de nya skalderna” genom sin kritikergärning, däribland Apollinaire, Joyce och Edith Södergran.

Hagar Olsson debuterade år 1916 med Lars Thorman och döden. Debutromanen blir en slags uppgörelse med rådande skepticism och dagdrivarmentalitet inom samtidslitteraturen. Lars Thorman må vara livstrött och ytterligt fixerad vid döden, men Hagar Olsson manar framåt och kräver handling. Ett världsfrånvänt och desillusionerat leverne håller inte för den nya flammande tiden som står för dörren; konstnärskallet bör bejakas och konsten som ett allmänmänskligt livsbehov legitimeras. Hagar Olsson höjer baneret för modernismens genombrott inom finlandssvensk litteratur.

För den enskilda människan gäller det att våga språnget vilket Hagar Olsson skildrar i På Kanaanexpressen från 1929. Romangestalternas symboliska tågresa mot det nya samhället innebär ett uppvaknande från förlegade ideal; ett självmord blir den smärtsamma insikten om det mod som krävs för att bryta med det förflutna, att börja om från början och att acceptera att det inte är ”människans öde att vara olycklig på jorden”.

Ex Libris Hos Abel Myyriäinen i Träsnidaren och döden från 1940 frammanas en liknande insikt genom hans uppbrott från hemmet och långa vandring till Karelen. De människor han möter längs vägen och slutligen vistas hos leder in honom i en from miljö med en livgivande andlighet färgad av en säregen dödsmystik. Den ortodoxa kyrkan som präglande traditionsbärare är något Hagar Olsson med stor förståelse skriver in i romanen, en kyrklig inriktning hon respektfullt synliggör. I ett brev till sin förläggare i Stockholm menar hon att ”ur estetisk och stilistisk synpunkt är det säkert min bästa bok”; Karin Boye bekräftar i ett tackbrev: ”Nog har jag tyckt om alla dina böcker alltsen jag fick Kanaanexpressen i min hand men ingen har jag väl tyckt så mycket om som denna”.

Att läsa Hagar Olssons romaner är att ge sig ut på lika omvälvande resor hon själv skriver om. ”Hon är vandringens och äventyrets förkunnerska”, skriver Karin Boye i Tidevarvet (1933:44). I kappsäcken krävs ett visst gehör för det Hagarska språket, ett tålamod för texterna och ett mod att utforska den inre världen.

Alexandra Hibolin är redaktionsassistent vid Svenska Akademiens Ordbok i Lund

Läs mer

Vill man ha en mer biografisk beskrivning av Hagar Olsson kan man med fördel läsa artiklarna i uppslagsverken Finlands svenska litteraturhistoria (1999–2000) och Nordisk kvinnolitteraturhistoria (1993–1998).

Kritik av Hagar Olssons verk och Hagar Olsson som kritiker går bl.a. att läsa i tidskriften Tidevarvet, utgiven av Fogelstadgruppen 1923–36 och digitaliserad av KvinnSam vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Hagar Olssons samling donerades till Åbo Akademis bibliotek efter hennes död 1978. Delar av samlingen finns digitaliserad av biblioteket.

 

 



Leave a Reply