Gustaf Hellström – klarsynt samtidsobservatör

Publicerad 2013-09-16 i kategorin Författare, Porträtt | 7 Comments »

  • gustaf_hellstrom1Gustaf Hellström (1882-1953),  journalist och författare; ledamot av Svenska Akademien från 1942.
  • Mest känd för sin gärning som utrikeskorrespondent – en av de första svenska kosmopoliterna.
  • Värd att minnas för sina stilbildande journalistiska reportage samt för romaner som Snörmakare Lekholm får en idé vilken beskriver den svenska ståndscirkulationens historia.

Gustaf Hellström var underofficerssonen som avskydde militarism, ”en Kristianstadspojke på gott och ont”. Han lämnade det rangmedvetna Kristianstad så fort han kunde och ingick i den radikala kretsen runt Bengt Lidforss i Lund. Hela livet höll han fast vid den socialliberalism som han ansåg att Lidforss företrädde.

Hellström hoppades att förverkliga sina författardrömmar  i Stockholm. Det gick inte så bra, men han räddades av ett oväntat erbjudande att bli Dagens Nyheters korrespondent i London från 1907. Hans engelska var  usel, och inte visste han hur man skrev reportage. Men Hellström visade sig vara en naturbegåvning och skapade i sin ”okunskap” ett nytt sätt att rapportera. Han gick runt i London och skrev med förbluffande närvaro om det han upplevde: hungerkravallerna, suffragettupploppen, nöden i East End.

Vid olympiaden i London 1908 uppmanades Hellström att skriva reportage från spelen. ”Jag är ingen sportsman. Jag springer inte, bara hasar mig fram så sakta och försiktigt som möjligt”, försökte han förklara för sin redaktion, men hans reportage bildade skola för generationer av sentida journalister som Jolo och Bang. Hans upprörande referat från målgången vid maratonloppet är i dag en klassiker.

I maj 1933 skickades Hellström till Tyskland för att rapportera om tillståndet där efter Hitlers maktövertagande. Och han såg och förstod Hitlers våldsideologi. Hellström upplevde den hårt regisserade massuppslutningen den 1 maj kring Hitler med anhang, han sörjde vid bokbålet den 10 maj då tyska klassiker som Goethe, Schiller och Schopenhauer brann. Han besökte ett  nyinrättat koncentrationsläger, han mötte ångestfyllda judar. Med stor klarsyn skildrade han vad han såg – och ändå kunde Hellström inte ens ana vad som komma skulle!

Ruskigt är att notera, att vid samma bokbål på Operaplatsen stod Hellströms gamle skolkamrat Fredrik Böök, utsänd av Svenska Dagbladet. Böök såg något helt annat än Hellström – han såg en ”käck manifestation av den tyska ungdomen” och föreställde sig hur Fågel Fenix skulle uppstiga ur askan efter de tyska klassiska verk som brändes.

Disa Lundgren är ordförande i Gustaf Hellström-sällskapet och även aktiv i Harry Martinson-sällskapet.

Läs mer

Gustaf Hellströmsällskapet har gett ut ett nytryck av Det tredje riket, Från Hitlerkupp till tysk folkenighet (1933) – Hellströms reportageserie från det tidiga Hitlertyskland. Nyutgåvan, vars titel är Gustaf Hellström i tredje riket, innehåller originalbokens text samt introducerande essäer, kommentarer och förklaringar av Lennart Leopold och Sigurd Rothstein, lärare och forskare vid Högskolan Kristianstad.

Här den dramatiska skildringen av bokbålet den 10 maj 1933:

”För några minuter, sedan bålet tänts, medan flammorna stiga strålkastarbelysta ur det tända virket och en tjock gnistpelare höjer sig över Operaplatsen, hotande byggnaderna omkring, kommer man att tänka på brännandet av det alexandrinska biblioteket på kejsar Teosodius’ tid. Men också den jämförelsen haltar, eftersom de lärda hedningarna in i det sista försökte försvara och rädda sina i Serapistemplet förvarade bokskatter. Men här reser sig ingen upp till försvar, här höjes bland de tusen och åter tusen åskådarna inte ett ord till protest. Har man ögonen med sig kan man visserligen, om man rör sig i den oöverskådliga massan, som kantar Opersplatsen, här och där upptäcka personer vilkas ansikten uttrycka både sorg och indignation över den smaklösa symboliken i ett uppträdande där facklan, den fria forskningens symbol, kastas på bokbålet av studenter, den fria forskningens bärare. Men de behålla sorgen och indignationen för sig själva.”

789px-Bundesarchiv_Bild_102-14597,_Berlin,_Opernplatz,_Bücherverbrennung 


7 Comments on “Gustaf Hellström – klarsynt samtidsobservatör”

  1. 1 Olle Bergman said at 07:10 on September 17th, 2013:

    Det jag slås av är hans elegans – en himla stilig karl! Se även det här porträttet av Axel Kleimer.

  2. 2 Lotten Bergman said at 07:17 on September 17th, 2013:

    Här kommer referatet från målgången i maratonloppet i OS 1908:

    ”Klockan är nu sjutton minuter över 5. Plötsligt blir det liv och rörelse i västra valvet. [– – –] Nu går det femte skottet, alldeles utanför Stadion, Megafonen ropar ut: ’Italy leading! Dorando leading!’ En andlös spänning. Och så 2 minuter i halv 6 ser man en dammig man i röda byxor gå in genom valvet. Det blir en folkskockning omkring honom, han promenerar med knäsvaga ben och hängande huvud en 100 meter och faller. Folksamlingen blir allt större. Man hoppar över stängslen, tjutet och oväsendet äro helvetiska, han reser sig igen, stapplar, går några steg och faller på nytt, får massage, hjälpes upp, springer några steg igen med den tjutande folkmassan efter sig, stannar. Detta upprepas ej mindre än fem gånger, och det är en ohygglig syn. Han ser ut som en dammig och dödskörd häst, hans ögonlock äro slutna och munnen vidöppen. Han är nu endast en fem, sex meter från mållinjen då hurraropen borta vid Marathonporten skalla på nytt. Andra man har kommit, nu gäller det det yttersta. Dorando knuffas bakifrån in de fem metrarna, hålles under armarna till dess han sprängt mållinjen och sjunker som död till marken. Huvudet har även i liggande ställning fallit åt sidan och hela denna rund kring honom har gjort ett af de pinsammaste intryck jag någonsin bevittnat. Det låg öfver det hela ingenting mindre än ett djurplågeri mot människor.”

  3. 3 Lotten Bergman said at 07:22 on September 17th, 2013:

    Jag hittade referatet ovan i en ypperlig artikel av Per Rydén på ne.se: “När OS gick i mål i svenska tidningar“.

    Se även “När OS startade i svenska tidningar” – fantastiskt intressant!

  4. 4 Ökenråttan said at 10:02 on September 17th, 2013:

    Oh Disa, jag rös när jag läste om de två svenska utsändes olika reaktioner på bokbålet: “Käck manifestation”. Så vidrigt aningslöst!

    Nu ska jag dra till KB och läsa gamla DN för att fördjupa mej i Hellströms journalistik.

  5. 5 Lotten Bergman said at 14:05 on September 17th, 2013:

    Så agerar en äkta Minnesvärt-läsare, Ökenråttan!

  6. 6 Martina said at 07:28 on September 19th, 2013:

    Pinsamt nog förväxlar jag honom ofta med Raskenstam-skådisen GUNNAR Hellström…

  7. 7 Maria von Platen - Hjalmar Söderbergs musa - MINNESVÄRT said at 11:19 on February 10th, 2014:

    […] flera år. Maria von Platen hade haft en kortvarig relation med journalisten och kristianstadsonen Gustaf Hellström men hade nu träffat litteraturkritikern John Landquist. Enligt Landquist kände sig Maria von […]


Leave a Reply